NOD 2013

NOD nr 4:2013

Tema: O Store Bror

Tio år med det NODOLOGISKA Gudsbeviset

Med det här numret av NOD firar vi faktiskt ett jubileum. Tidskriften har, till vår förvåning och glädje, kommit ut i tio årgångar. Under tiden har vi fått många positiva tillrop från olika personer, både i och utanför kyrkan. De goda orden från invigda är givetvis uppmuntrande, men mindre förvånande än alla de som kommit från folk utanför den kristna fållan. NOD fungerar gränsöverskridande. Kommentarerna kommer från människor i vitt skilda livssituationer. Somliga lever långt ifrån de arenor där den offentliga debatten drivs, andra befinner sig mitt i hetluften. Reaktioner kommer muntligt och i mail, även i radio och tidningar, exempelvis från Björn Wiman, kulturchef på Dagens Nyheter. I två positiva krönikor har han bland annat skrivit: ”en av Sveriges bästa – och minst kända – kulturtidskrifter”, med ”en kristen inställning som inte står i vägen för en nyfiken, öppen och bildad hållning… i bästa mening intellektuell…”.

Somliga korpar kraxade tidigt om det omöjliga i projektet NOD. Och visst har det varit knapert med resurser, men idealiteten har varit stor. Många har också skrivit strålande texter mot ingen eller ringa ersättning. Tack! Varje gång vi hjärnstormat om ett nytt nummer, fått fram texter som gått genom layout (Ingrid!!) till tryck och sedan färdig tidning har känts som ett smärre mirakel. Därför har redaktionen, sedan några år, börjat tala om ”Det Nodologiska gudsbeviset”. Det finns inte med på listan över klassiska gudsbevis inom religionsfilosofin, men ändå. Innevarande nummer har varit ovanligt trögt att få till på grund av omständigheter som är svåra att råda över. Det har inte skapat gudstvivel, men väl en viss försening. Ursäkta!

Sedan Edward Snowden i juni 2013 började vissla om en världsomspännande massövervakning har sensationerna avlöst varandra. När NOD är på väg till tryck kommer nyheter om att över 200 miljoner sms samlas in varje dag, och att appar i smarta mobiler används för att komma åt mycket känslig personlig information. I detta nummer vill vi sätta in nyheterna i ett lite större sammanhang. Viljan till makt och kontroll har funnits i alla tider och kulturer. Men kanske är det först i det moderna samhället som drömmen att bli allsmäktig och allseende som Gud verkar kunna genomföras fullt ut. Evangeliet påminner oss om att det finns andra nätverk, en Annan blick, ett seende i ömsesidighet, respekt och kärlek.

Från Redaktionen

 

NOD nr 4:2013, Innehåll:

  • TIO ÅR MED DET NODOLOGISKA GUDSBEVISET introduktion från redaktionen.
  • TORGET – klipp och kommentarer ur mediaflödet
  • EN VISSELBLÅSARE – introduktion om övervakningssamhället och Emanuel Karlsten, tidigare medarbetare på tidningen Dagen, numera krönikör i Dagens Nyheter och från februari programledare i Sveriges Radio under rubriken P3 Nyheter med Karlsten.
  • VARFÖR FRA MÅSTE RIVAS UPP – 7 reflektioner efter ett studiebesök. Signalspaning behövs. Men är vi verkligen medvetna om konsekvenserna av FRA-lagen frågar Emanuel Karlsten efter ett möte på Försvarets radioanstalt
  • PANOPTICON OCH DEN ALLSEENDE NÄRVARON. Göran Sahlberg berättar om hur Jeremy Bentham lyckades förvandla föreställningen om Guds allseende blick till ett allomfattande och ekonomiskt övervakningssystem som ännu inte spelat ut sin roll.
  • DEN ÖVERVAKADE VÄCKELSEN? Kyrkan kan bli ett redskap för makten, en del av statens övervakning. I Sverige utmanades enhetssamhället av en rad religiösa utbrytargrupper, som dessutom hade tiden för sig. Vad var det som hände? Maja Ekström har mött Björn Svärd, präst och kyrkohistoriker i Örebro.
  • FRAMTIDEN I BACKSPEGELN. Pekka Mellergård har på nytt läst några klassiska böcker med provocerande framtidsprofetior. Inga av förutsägelserna har som helhet slagit in, men många enskildheter känns störande bekanta. Och den senaste tidens avslöjanden om övervakning har en Storebror-potential som skulle överraskat George Orwell.
  • ODJURETS MÄRKE. Hur lever man under Det Stora Imperiet, som kräver lojalitet och utövar kontroll? Uppenbarelseboken arbetar med frågor som är förunderligt aktuella. Det är en text som ser längre än sin egen tid, menar Mikael Tellbe i ett samtal med Lars Johansson.
  • DEN SJUNDE DJÄVULEN. Växer övervakningskulturen fram i glipan mellan en alltför optimistisk människosyn och en rädsla för det onda som finns där ute? Magnus Sundell påminner om att ingen har rent mjöl i påsen.
  • KOLL TILL PRISET AV KONTROLL. Sociala media hjälper oss att hålla koll men till priset av kontroll och övervakning. Patrik Hagman undersöker vårt behov av kontroll och vägen ut ur en kapitalistisk hederskultur. Vad har den asketiska traditionen att lära oss?
  • SJUNGA HÖGT UTAN ATT HÖRAS – ett kinesiskt perspektiv på myndigheternas omsorg. Hur överlever man i ett samhälle där övervakning är en självklarhet? Lou Fei menar att man måste lära sig att skratta åt situationen, och att använda sin fantasi och kreativitet. En intervju gjord av Pekka Mellergård.
  • EN ANNAN BLICK – några ord om ett seende i ömsesidighet, respekt och kärlek
  • KYRKAN OCH SAMHÄLLETS FÖDELSE. Sedan mitten av november och många veckor framåt har världen följt de dramatiska händelserna kring Självständighetstorget, Majdan, i Ukrainas huvudstad Kiev. Likt Tahrir-torget under den arabiska våren i Egypten har Majdan blivit en symbol för en folklig resning mot maktmissbruk och för demokrati. Magnus Nordqvist har intervjuat Cyril Hovorun.
  • OM MAJDAN. De människor som samlas på torget Majdan förenas av gemensamma värden, inte av gemensamma intressen, som folk i Europa numera gör. De påminner om europeiska värden som ingen i Europa längre kämpar för, skriver Cyril Hovorun.
  • ETT KLINISKT REPORTAGE FRÅN DET SAMTIDA SAMHÄLLET – om Zi Bai’s fotokonst. Tomma burkar vid Frihetsgudinnans fötter! Kan bilder på konsumtionssamhällets avfall fungera som profetiska budskap, säga något om människoandens tomhet? En presentation av konstnären i detta nummer skriven av Lou Fei.

Detta nummer av NOD uppmärksammades i en artikel av Björn Wiman på DN Kultur: O store bror – så styr religionen vår syn på övervakning.

NOD nr 3:2013

Tema: Tiden

En evig fråga
I den alltför okända TV-serien Derek, skriven och regisserad av ateisten Ricky Gervais, ställs frågan om Gud, döden och ett evigt liv i det näst sista avsnittet. Frågan är naturlig eftersom hela serien utspelar sig på ett ålderdomshem. Derek är en fantastisk hyllning till det genuint mänskliga. Men i ålderdomshemmets sammanhang blir frågan ändå ofrånkomlig: Vad händer med oss när vi dör? Har godheten och medmänskligheten förankring i en annan tid?

Det här numret av NOD brottas med ”tiden”, ett fenomen som filosoferna funderat över i det oändliga. Men vårt huvudspår är inte strikt teoretiskt, utan snarare existentiellt. Vad innebär det att leva på tidens villkor? Du kommer att få läsa artiklar som bearbetar det mänskliga livets förhållande till tid som politiskt projekt, kontemplation, nytta, föräldraskap och livspussel, och inte minst förhållandet till en eventuell evig eller helig tid.

Vi ställer frågan vad det gör med oss när vi inte förstår oss förbundna med en annan tid. Gör synen på tid någon skillnad? Kan det till och med vara så att tiden, när den frikopplas från det eviga, kastar ljus över våldet? Speglar det våld vi idag bevittnar i världen en brist på tålamod? På tal om tålamod: är inte det yttersta tecknet på att vi kan hantera tiden vår förmåga till stillhet och långsamhet? Vi ställer också frågan om det går att tänka sig en ”god effektivitet” och vad det är, i så fall? Naturligtvis kommer numret, som alla andra försök att bearbeta tid, att ge råd om hur tiden kan kontrolleras. Det mest konkreta rådet kommer från en norsk mamma.

Men vad svarar då Derek om döden? Det är Dereks kompis Doug (en sorglig karaktär) som får svara. Han sätter fingret på den kanske yttersta konsekvensen av att förstå tiden utan relation till en evighet. Han undrar varför det skulle vara konstigt att tänka sig individen utan medvetande. Det är ju precis som innan vi föddes.

Kampen om tiden kommer nog aldrig att upphöra. Eller jo, kanske i evigheten.

Från gästredaktionen*

* Detta nummer av NOD har planerats och genomförts av en gästredaktion under ledning av Lars Johansson, lärare vid Örebro teologiska högskola samt föreståndare för Forum för tro, kultur och samhälle. I gästredaktionen ingick Maria Ledstam, lärare i etik vid Akademi för Ledarskap och Teologi (AL T) och Örebro Missionsskola, samt lärare på Hyllie Park Folkhögskola. Emil Jonzon, bibellärare på Mariannelunds folkhögskola. Josef Mellergård, konstnär, gästlärare på Liljeholmens folkhögskola. Fredrik Wenell, församlingsledare i Johanneskyrkan Linköping, doktorand vid Uppsala universitet.

 

NOD nr 3:2013 Innehåll:

  • EN EVIG FRÅGA – introduktion från gästredaktionen.
  • TORGET – klipp och kommentarer ur mediaflödet
  • LÅNGSAMHETENS LOV 2.0 – eftertankar. Vi hinner inte med oss själva. Samtidigt vågar vi inte möta ensamheten, och tystnaden. Owe Wikström reflekterar över den efterlängtade långsamheten och finner en rastlöshet som varken beror på krävande jobb eller hemförhållanden.
  • THE JOY OF MISSING OUT. Informationsrevolutionen har gjort oss rädda för att missa ”viktiga” saker, men också gjort det svårare att vara närvarande i nuet. Tiden fragmenteras. Vi vill vara  överallt. Och göra allt. Samtidigt. Finns det en glädje i att inte vara uppkopplad frågar Emelie Mararv?
  • LEVA I NUETS LJUS – AUGUSTINUS OCH TIDENS
    MYSTERIUM. Är historien om tidens sekularisering avgörande om vi vill förstå vår egen relation till tiden – och till evigheten? Andreas Nordlander läser Augustinus och möter en liten avbild av evigheten mitt i tidens hjärta, i det utvidgade nuet.
  • DEN UTMÄTTA TIDEN. Kristian Gidlund har uppmärksammats för sina starka och utlämnande skildringar av att leva med en obotlig cancer. Emil Jonzon begrundar den utmätta tiden, med utgångspunkt i Gidlunds texter.
  • TIDENS SLUT – MITT I TIDEN. Är Jesus en händelse bland andra i världshistorien, eller en gestalt som ger tiden en helt ny innebörd? Har en ny tid redan brutit in, och vad kan det betyda för vår syn på klockor, kalendrar och kyrkans liv? Kalle Carlstein har träffat Tom Wright, en av vår tids främsta experter på Nya testamentet.
  • FÖR GUD ÄR FRITIDEN INGET PROBLEM. Den svenska staten har velat ta kontroll över tiden. Den skall användas för att fostra goda samhällsmedborgare. Men vem äger tiden, egentligen, frågar Fredrik Wenell?
  • TID OCH VÅLD. Kan vrångbilder av tiden leda till våld och krig? Beror de på att tiden frikopplats från evigheten? Maria Ledstam skriver om tålamodets väg, om att bli ”vän med tiden”.
  • NEJ SOM KRISTEN PRAKTIK – OM DEN GODA EFFEKTIVITETEN. Om den goda effektiviteten finns, så handlar den om att välja genom att välja bort, skriver Bård Eirik Hallesby.
  • MOMO ELLER KAMPEN OM TIDEN – EN OMLÄSNING. De grå herrarna har fått liv genom människans idé om effektivisering. Men människorna blir olyckliga och försummar det viktigaste. Josef Mellergård har läst om en ungdomsbok som är fyrtio år gammal. Den verkar också handla om vår tid.
  • FÅNGE ELLER FRI? – OM DEN GODA TIDEN. Kan en smart komedi öppna för ett samtal om teologi? Och kan utbytet lära oss något om hur vi bättre förvaltar tiden? Lars Johansson vågar göra en växelläsning.
  • VÄRDEFULL TID. Hur kan man resonera om man är småbarnsföräldrar mitt i livet och kämpar med att få tillvaron att gå ihop? Daniel Svensson påminner om att det heliga finns i tiden, inte i tingen, och att det kan påverka våra prioriteringar.
  • PLANTERA ETT TRÄD I ANSIKTET PÅ UNDERGÅNGEN. Behöver vi inte mera av vrede i världen? Patrik Hagman fortsätter här sin reflektion kring de sju dödssynderna och deras betydelse idag. I detta nummer handlar det om vrede.
  • KONST OCH OKONST. Somliga föremål är ett slags monument över en tid som flytt, de berättar en historia om förr och nu, om synen på religion, till exempel. Josef Mellergård har samtalat med Peter Ekström som samlat på objekt som folk har slängt. Några av dessa avbildas i detta nummer av NOD.

NOD nr 2:2013

Tema: Tro på torget

Komma till tals
Det offentliga rummet finns strängt taget inte. Eller så finns det, men som en föreställd verklighet så vag att den måste stagas upp med verklighetsnära metaforer. Kanske som ett ”torg” med smak av en grekisk agora eller som ett ”offentligt rum” – platser som inte är några platser och just därför kan rymma stora drömmar om det goda livet. Må sedan vara att alla föreställningar om det goda livet inte alltid är så goda. ”När systemen kommit på plats” kan drömmarna förvandlas till mardrömmar. Inte minst för dem som i bibliska termer benämns ”den fattige”, ”änkan” och ”den faderlöse”. Föraktet för svaghet, oberoende av vilka politiska religiösa, ekonomiska begrepp man sedan använder, förvandlas förr eller senare till en kollektiv mardröm.

I det här numret av NOD undersöker vi föreställningen om Torget och hur dess form och innehåll förändrats och vad det kan betyda för ”den kristna rösten”. Vi undersöker varför den trots sin mångfald tar så lite plats, men också vad som menas med religionens återkomst i det offentliga. Varför är det viktigt att höras och synas? Den övergripande frågan är nog till sist vad det betyder att komma till tals.

I den kristna teologin är ”kroppen” den metafor som kanske tydligast kastar ljus över det finspunna nät av ömsesidiga relationer som ÄR kyrkan. En metafor för det goda livet mot vilken alla andra föreställningar om det goda livet måste prövas. Av en kyrka som föds i försonad mångfald och som lever sitt nya liv bortom de gängse diskurserna om man-kvinna (genus), slav-fri (makt), jude-grek (etnicitet) etc. Och som med den kristna nattvarden som sitt tyngsta ”argument” säger: ”Så är vi fastän många en enda kropp, ty alla får vi del av ett och samma bröd”. Sådana argument har också med ”torget” eller ”det offentliga rummet” att skaffa.

Från redaktionen

 

NOD nr 2:2013, Innehåll:

  • KOMMA TILL TALS – introduktion från redaktionen.
    • TORGET – klipp och kommentarer ur mediaflödet
    • TYSTNAD PÅ TORGET. De kristna hörs inte i debatten. Har de kanske internaliserat majoritetskulturens syn på religion som något förlegat och skamligt eller väljer de helt enkelt att verka i det tysta? Pekka Mellergård tittar närmare på saken.
    • EN RÖST BLAND MÅNGA. De kristna rösterna behövs i samhällsdebatten, som ett inslag i mångfalden av röster. Inte minst ska de kristna tala för dem som inte själva har en röst. Detta anser några av Sveriges kristna opinionsbildare. En frågepanel med Elisabeth Sandlund, Opinionsredaktör på tidningen Dagen, Stefan Gustavsson, generalsekreterare för Svenska Evangeliska Alliansen, Ulf Jonsson, Jesuitpater, professor i religionsfilosofi vid Newmaninstitutet och chefredaktör för tidskriften Signum, Antje Jackelén, biskop i Lunds stift, Tuve Skånberg, Direktor för Claphaminstitutet, Daniel Råsberg, missionär för Evangeliska frikyrkan i Belgrad, Serbien.
    • ANSVARET ÄR VÅRT. Förutsättningarna för det samtal som formar oss och samhället har förändrats. Med utgångspunkt i hans nya bok om Herbert Tingsten samtalar Magnus Nordqvist med Per Wirtén om det offentliga rummets nya villkor.
    • TRONS SVÄLLANDE PLATS. Är det så tyst om tron i offentligheten som vi vant oss vid att det ska vara? När Lars Johansson tittar närmare möts han av en brokig skara ”röster”.
    • GUDSRIKETS AMBASSAD. Alsike kloster är en plats för motstånd. Inte grundat i tron på resultat, utan på trohet. En överlevnadsplats för det mest omistliga i världen, berättar Maja Ekström.
    • FOBI OR NOT FOBI. I kölvattnet av Omar Mustafaaffären samtalar Lars Johansson med Dagens Nyheters ledarskribent om religionens plats i den svenska offentligheten. Ingen har sagt att det måste vara enkelt att vara troende, konstaterar Erik Helmersson
    • TÅGET MOT AVGRUNDEN. Att avläsa och styra opinionen har varit ett av efterkrigstidens stora projekt. Men vad hjälper det att springa i korridoren om tåget är på väg åt fel håll. Göran Sahlberg lyfter i denna essä fram två gestalter ur det nära förflutna.
    • NÄTETS PRIVATA OFFENTLIGHET. Internet är den stora utmaningen för den som vill få ett grepp om hur offentligheten ser ut idag. NOD samtalade med David Willgren som hoppas vi ska lära oss samtala kristet på nätet. Magnus Nordqvist
    • RELIGIONENS ÅTERKOMST. Troende som icke-troende måste båda lära sig leva tillsammans i det post-sekulära. Pekka Mellergård tecknar en karta över det nya landskapet.
    • JORDEN ÄR PLATT. Njutningarna har blivit heliga och störst bland dem är sexualiteten. Patrik Hagman fortsätter här sin reflektion över dödssynderna och deras betydelse idag. I detta nummer handlar det om lusta.
    • NATUREN UTOM OCH INOM OSS. Svampar, mossor och lavar tillhör skapelsens mer anonyma invånare. Men i Oscar Furbackens konst förmedlar de både skönhet och insikt. Magnus Nordqvist möter konstnären i detta nummer.

NOD nr 4:2012-1:2013

Tema: HELT SÅLD – Om ekonomi, konsumtion och gåva

Livet går inte att dela upp

En skomakare är en god kristen genom att vara en god skomakare. Så enkelt kan reformatorn Martin Luthers syn på förhållandet mellan världsligt och andligt sammanfattas. En vacker tanke, det där att vi tjänar Gud när vi med vårt vardagliga arbete skor våra medmänniskor i stället för att sko oss på dem. Men också avslöjande. Möjligen skor vi våra barn med hjälp av pengar vi tjänar på vårt arbete. Men hur många av oss kan i dag ärligt säga att vårt vardagliga slit i första hand är en tjänst för nästan?

De komplicerade ekonomiska relationerna gör det svårt att ens veta vilken nytta – eller skada – vårt arbete medför. Vi håller uppe efterfrågan genom vår konsumtion. Samtidigt ger vi aktivt vår bekännelse till samhällets mest antikverade trossats (”hjulen måste snurra fortare”). Och detta samtidigt som vårt enda hem i kosmos redan drabbats av akuta förslitningsskador och hotas av sammanbrott. Tiden när vi kunde låtsas att den ekonomiska sfären är en sfär för sig, mer eller mindre skild från oss själva, och definitivt skild från den kristna reflektionen, är ohjälpligt över.

Modern forskning har tagit oss alltför nära den profetiska kritiken att ”jorden är förbannad för människornas skull”. Vår kamp idag måste handla om vår frihet att vara ansvariga och handlande personer i den värld som Gud älskar. I ett arbete som gör oss mer och mer förtrogna med tillvaron och varandra, inte mindre. Författaren Lars Ahlin hade läst både Luther och Karl Marx och insåg att den enda ”arbetstid” vi som människor kan ge till produktionen är identisk med vår livstid. Din livstid för mig utgiven. Min livstid för dig utgiven. Ekonomin tagen på blodigt allvar. Lars Ahlin kallade det för ”Det stora blodombytet”.

I detta nummer av NOD tar vi oss an de stora frågorna om ekonomi och konsumtion. Finns det möjligheter att tänka och handla på nya sätt?

Från redaktionen

 

NOD nr 4:2012-1:2013, Innehåll:

  • LIVET GÅR INTE ATT DELA UPP introduktion från redaktionen.

– TORGET – klipp och kommentarer ur mediaflödet

  • EKONOMIN OCH DET MELLANMÄNSKLIGA. En annan värld är möjlig, hävdar Nina Björk i boken Lyckliga i alla sina dagar. Men i ett samhälle vars logik förvandlar allt till varor är vi förhindrade att drömma andra sorters drömmar än de som handlar om individuell lycka. Vad vi behöver är utopier om hur världen skulle kunna fungera annorlunda. Magnus Nordqvist
  • I MÄNNISKANS TIDSÅLDER. Vi lever i den ultimata paradoxens tid, säger Johan Rockström, professor i miljövetenskap. Tiden för att skydda naturen är ute. Människans dådkraft, den ekonomiska tillväxten, kommer antingen att föröda jorden – eller rädda den. Pekka Mellegård har mött en man som fortsätter att vara optimist.
  • EKONOMI SOM RELIGION. Ekonomi som vetenskap har ett nära förhållande till kristen teologi, om man får tro den amerikanske nationalekonomen Robert H Nelson. Bengt Rasmusson ger oss en inblick i den sekulära religionens logik.
  • JAG SHOPPAR, ALLTSÅ ÄR JAG TILL. Marknaden har blivit den stora berättelse som förklarar hur världen fungerar. Som solidariska medborgare förväntas vi vara goda konsumenter. Har konsumtionen blivit en religion och religionen konsumtion, frågar sig Lars Johansson.
  • BUYOLOGY- KONSTEN ATT SÄLJA. Påverkan som inte märks eller ärlighet. Pekka Mellergård tittar närmare på de senaste reklamtrenderna.
  • TILLBAKA TILL JORDEN. Problemet med dagens ekonomi är inte att den är materiell – utan att den överskrider den materiella begränsningen, skriver William Cavanaugh. Det kristna svaret måste vara att vägra att skilja mellan skapelse, inkarnation och ekonomi.
  • REFLEKTIONER NÄRA LIVET. Prästen och författaren Ulrica Stigberg har tillsammans med sin man gjort ett medvetet val att hoppa av konsumtionskarusellen, jobba mindre och ägna mer tid åt barnen. Nu har hon skrivit en bok om att leva nära livet med hjälp av och tillsammans med barnen. Magnus Nordqvist
  • ÄR ALLT EKONOMI? Under slutet av 1900-talet fick den vetenskap som tidigare kallats ”den dystra vetenskapen” sin revansch, ”ekonomiskan” tog över. Finns det andra, mindre dystra sätt, att förstå livsvärden och livsvärlden? Gränsen mellan ekonomi och gåva är ofta svår att upptäcka – tills de utmanas, menar Göran Sahlberg.
  • ”DU MÅSTE BE MIG OM SAKER OCKSÅ!” Tänk om det faktiskt är så att utväxlandet av gåvor och det faktum att man vågar ställa sig i tacksamhetsskuld till någon är en väsentlig del av en vänskap? Emelie Mararv skriver om afrikansk ekonomi som den svåra konsten att hantera mänskliga relationer.
  • SÄTTA GÅVOR PÅ SPEL. Vad händer när människor i ekonomiskt präglade miljöer erbjuds en ”fri gåva”? Det har varit utgångspunkt för ett projekt vid Örebro Teologiska Högskola under de senaste två åren. Göran Sahlberg berättar om detta belysande experiment.
  • EN GUD SOM LEVERERAR. Girigheten står i centrum för denna första artikel av Patrik Hagman i en serie om de sju dödssynderna. Girigheten gör människan lik de pengar hon avgudar – den gör henne utbytbar.
  • BERÄTTELSEN SOM VÄNDER UPP OCH NED PÅ VÄRLDEN. Vad betyder ”the greatest story ever told” i mötet med den stora storyn om global konsumtion? Lars Johansson sökte svar och återvände med en slags predikan.
  • STÅ FÖRFÖRELSEN EMOT. Anna Sophia Bonde delar några tankar om barn, konsumtion och samtidsandan.
  • DANSA PARDANS MED GUD. Varje dag vill 3 000 reklambudskap ha vårt ja. De stora valen i livet försvinner bland de banala. Finns det i kyrkans vägledningstradition hjälp till att göra goda val? Mikael Löwegren lyfter fram tio goda råd från Ignatius av Loyola.
  • EN KONST VÄRD SITT PRIS. Jon Holm är en kommersiell konstnär. Han målar för att sälja. Men på det sättet håller han också upp en spegel mot oss själva och våra egna val. Magnus Nordqvist träffade numrets konstnär på ett café i rusningstid.

© 2017 Akademi för Ledarskap och Teologi