NOD 2014

NOD nr 3-4:2014

Tema: En äkta människa – vad är det?

Vaccin mot neuromani

Hur kan vi förstå relationen mellan det vi idag vet om hjärnan och den ”själ” som tycktes göra det rimligt att tala om människan som en evighetsvarelse? Det är huvudfrågan i ett NOD-nummer i skärningspunkten mellan modern neurovetenskap och den människosyn som präglat Västerlandet sedan ett par tusen år, med djupa rötter i den judiskkristna traditionen.

Gästredaktionen har denna gång bestått av en teolog, en filosof och en neurokirurg, med kopplingar till tre olika universitet i Sverige, förutom till Örebro Teologiska Högskola. På nästa uppslag förklarar vi varför det är ett viktigt NOD-nummer du håller i handen. Det här är ett nummer jag personligen har velat göra ända sen NOD kom till världen 2004. Det dröjde till slutet av elfte årgången. Men det var lika bra – nu finns det mer att säga.

Kanske numret känns mastigare än vanligt. Men den som antar utmaningen och använder delar av de stundande helgerna till att bläddra vidare garanteras ett rikt utbyte. Lasse Johanssons analys av TV-serien Äkta människor är ett sätt att närma sig frågeställningarna. Göran Sahlbergs berättelse om livet med en person med utslocknande hjärnfunktioner är ett
annat. Artikeln ”Lurad av min hjärna” klargör vad som står på spel. Numret är ett försök till vaccinering mot en av två sjukdomar som ibland får härja alltför fritt, och som min engelske läkarkollega Raymond Tallis diagnosticerat som darwinitis (tron att evolutionsteorin förklarar allt) respektive neuromani. Jag delar varken hans ateism eller förkärlek för raljerande. Men i boken Aping Mankind har han rätt i kritiken av den överdrivna tron på neurovetenskap. Hjärnforskning är för viktig för att fångas av en alltför snäv världsåskådning.

Den här inledande ”ledaren” brukar aldrig signeras. Denna gång görs ett undantag, eftersom detta är slutet på min roll som ansvarig utgivare och redaktör. Det har varit elva spännande
och givande år. Alla nummer vi lyckats få fram, trots knappa resurser och mängder av olika sorters utmaningar, tycks mig ha lagt ytterligare ett Gudsbevis till Thomas av Aquino’s klassiska fem, nämligen ”det nodologiska”. Tack alla ni som på olika sätt gjort NOD möjligt, inte minst alla ni som bidragit med texter – oftast helt utan ersättning. Tack alla ni som läst, reagerat och på olika sätt visat uppskattning och engagemang för en tidskrift som förhoppningsvis har sina bästa år framför sig. Ett särskilt tack till Göran, Ingrid och Lasse som varit med på hela resan.
Pax et bonum (SDG)

Pekka Mellergård
NOD nr 3-4:2014, Innehåll:
• VACCIN MOT NEUROMANI – introduktion av Pekka Mellergård
• PÅ SPANING EFTER EN SJÄL SOM FLYTTAT. Vår kultur har en av sina viktiga rötter i betoningen på en evig själ. Vad händer med ”Människan” när neurovetenskapen alltmer tycks kunna förklara denna själ? Gästredaktionen beskriver varför det här numret kändes angeläget att göra.
• TORGET – klipp och kommentarer ur mediaflödet
• GUDS ELLER DAVIDS BARN. I TV-serien Äkta människor börjar gränserna mellan människa och maskin bli flytande. Mänskliga robotar – hubotar – får allt större betydelse i fabriker och sängkammare, i hushållsarbete och äldreomsorg. Vad är en människa, egentligen? Lars Johansson
• ”NEURO-ALLTING” – OM NEUROVETENSKAPENS TRIUMFTÅG. Under senare år har modern hjärnforskning kopplats ihop med helt andra kunskapsområden, inte minst inom humanvetenskaperna. Dessa nya ”neuro-discipliner” menar att det mesta av mänskligt beteende kan förklaras av mätbara processer i hjärnan. Hur gick det till? Pekka Mellergård
• LURAD AV ”MIN” HJÄRNA? Många väntar på en hjärnans Einstein som kan förklara hur en klump materia får medvetande och börjar ställa frågor om livets mening. Men en inflytelserik grupp debattörer ser det som ett pseudoproblem som neurovetenskapen redan löst. Pekka Mellergård sammanfattar argumenten.
• MÄNNISKAN, MEDVETANDET OCH MATERIEN.  För den moderna filosofin har frågan om människans medvetande utgjort den stora gåtan. Andreas Nordlander tar oss med på en resa mot den reduktionistiska materialism som under hundra år framstått som ett självklart svar. Men en trojansk häst har tagit sig innanför murarna.
• MÄNNISKAN SOM MÖTESPLATS. Neurovetenskapens ökande betoning på människans förankring i kroppsliga processer är ingen obehaglig överraskning för kristen tro. Roland Spjuth beskriver teologins bidrag till det fortsatta samtalet om mysteriet Människan.
• VARFÖR ÄR SJÄLEN VIKTIG? För Katolska kyrkan är det avgörande att människan består av två olika delar, kropp och själ. Men varför är denna dualism så viktig? Varför behövs en immateriell själ? Religionsfilosofen Martin Lembke argumenterar för den katolska positionen.
• TEOLOGERNA OM MÄNNISKANS NATUR. Bland teologer finns inte ett enda självklart sätt att tolka sambandet mellan hjärna och ”själ”. Roland Spjuth presenterar alternativa möjligheter som föreslagits av kristna tänkare.
• MEDVETANDET SLÅR TILLBAKA. Under en tid framstod reflektioner över medvetandets problem som urtypen för ett föråldrat filosofiskt och religiöst tänkande. Så är det inte längre. Andreas Nordlander beskriver utvecklingen.
• BIBELN – OM MÄNNISKANS NATUR. Med NOD:s uttalade ambition att reflektera ett kristet perspektiv är det självklart att lyfta fram vad Bibelns texter säger om Människan och hennes natur. Vi har bett två forskare i Gamla respektive Nya testamentets exegetik att reda ut begreppen. En artikel av Lennart Boström och Mikael Tellbe.
• VAD ÄR EN MÄNNISKA… DÅ? När vi på grund av sjukdom måste förlita oss på andra. Eller när andra på grund av sjukdom måste förlita sig på oss. Vilka blir vi då? Göran Sahlberg om det ömsesidiga anhörigskapet och medvetandet i en större kropp.
• ELEFANTEN, RYTTAREN OCH DEN FRAMRUSANDE SPÅRVAGNEN – OM MORALISKA VAL I PRAKTIKEN. Beror våra moraliska val på hur våra hjärnor är programmerade? Är skillnaden mellan intuition och långsammare etiska resonemang en konflikt mellan olika neuronala bansystem? Arne Rasmusson menar att moralisk praxis handlar om en helt annan sorts kroppslighet.
• fMRI – VÅR TIDS FRENOLOGI. Ingenstans blir neurovetenskapens stora anspråk tydligare än i tolkningen av forskningsresultat baserade på en teknik som kallas funktionell magnetresonanstomografi (fMR I). Pekka Mellergård ser ökande likheter med frenologin, en pseudovetenskap som på 1800-talet var stark även i vetenskapsetablissemanget.
• HUR KAN MAN STUDERA HJÄRNAN? I denna avslutande artikel berättar Pekka Mellergård hur olika metoder för att undersöka hjärnan har utvecklats över tid. Kanske lite ”överkurs” – men också ett tillfälle att öka förståelsen för hur viktiga delar av utforskandet av vårt inre universum går till.

NOD nr 2:2014

Tema: Förakt för svaghet

Längtan efter något bättre

Konstnären i detta nummer, Cecilia Parsberg, arbetar sedan några år tillbaka med projektet ”Tiggeri som yrke”. Med konstnärliga medel undersöker hon vad som händer när de fattigaste EU-medborgarna, med samma rätt till fri rörlighet som de rikaste, försörjer sig på att tigga. Nyligen presenterade hon videoverket ”Tiggandets kör och givandets kör” vid brofästet till Älvsborgsbron i Göteborg. Videoskärmarna visar hur tiggare och givare möts och sjunger till varandra utan ord. I en intervju för Kulturnytt berättade konstnären om den överväldigande känsla av vemod över sakernas tillstånd och den längtan efter något bättre som vällde fram ut detta möte.

Är det denna ordlösa sorg som överrumplar oss när vi, som Europas rikaste medborgare, till slut möter de fattigaste på ”våra gator”? Ett möte som i bästa fall kan omvandlas till ömsesidiga relationer och nya insikter. I sämsta fall till ett kallhamrat förakt för svaghet.

Moralfilosofen Harald Ofstads mest kända verk handlade om den nazistiska livshållningen och fick heta ”Vårt förakt för svaghet”. Ofstad menade att svaghetsföraktet utgjorde den kalla kärnan kring vilka de nazistiska förställningarna kretsade. Ett förakt som dessvärre överlevde ”hitlerismen” i det samhälle som besegrat Hitler – må vara i andra former. I detta nummer av NOD riktar vi Parsbergs och Ofstads verk som prövande biktspeglar mot vårt eget samhälle och vår egen föreställningsvärld. Ett antal skribenter fördjupar bilden. Vilka reflexer som kastas över oss och vårt samhälle så här några dagar före valet 2014, överlåter vi åt dig som läsare av NOD att bedöma. Två välkända skribenter har fått ta del av den inledande artikeln i detta nummer av NOD och komma med några inledande synpunkter. När konstnären Cecila Parsberg i Göteborg fick frågan vad hon lärt sig av videoprojektet ”Tiggandets kör och Givandets kör”, som också skildras i detta nummer, svarade hon:
– Jag har lärt mig massor och blivit alltmer säker på något jag inte kunnat formulera så tydligt: Att ge och att ta emot är grunden för interaktionen i samhället och grunden för medmänsklighet.

Vi påminner om hur den franske filosofen Jean-Luc Marion försökt tränga in till kärnan av fenomenet gåva (ung ”givenhet”). Och hur somliga menar att han strängt taget bara uppfunnit ännu en synonym för ”Gud”.

Från Redaktionen
NOD nr 2:2014, Innehåll:
• LÄNGTAN EFTER NÅGOT BÄTTRE – introduktion från redaktionen
• TORGET – klipp och kommentarer ur mediaflödet
• KAN HITLER FORTFARANDE VINNA? Har nazismen överlevt på det enda ställe där den skulle kunnat gömma sig – i det samhälle som besegrade nazismen? NOD-redaktionen läser Harald Ofstads Vårt förakt för svaghet som demokratins biktspegel. Lars Johansson, Magnus Nordqvist och Göran Sahlberg
• MAN KAN OCKSÅ KALLA DET EN VÄLFÄRDSSTAT. ”Ja, ett totalitärt system liknande 30-talets kan återvända till makten, men i nya kläder, de gamla är för igenkännbara”. Samtidigt får man inte underskatta motkrafterna. Det skriver Erik Helmerson, ledarskribent i Dagens Nyheter som läst den inledande artikeln i NOD och svarar ett rungande ja – och nej – på frågan om det finns ett svaghetsförakt i det demokratiska samhället.
• ORDET SVAGHET INRAMAR MÄNNISKOLIVET. Finns det ett svaghetsförakt i det demokratiska samhället? Idéhistorikern Sverker Sörlin har läst den inledande artikeln i NOD och pekar på en rad företeelser som han menar går i den riktningen. ”Det pågår en avtrubbning, en tillvänjning, successiva förskjutningar av vad som är möjligt att säga, snart också vad som går att göra”, skriver han i denna kommentar.
• DEN SOM GER – HAN FÅR. Tiggeriet är en av samtidens mest omdebatterade frågor. Känslorna är starka, åsikterna är många. NOD har mött konstnären Cecilia Parsberg som vill vidga vår syn på tiggandet och givandet. Magnus Nordqvist
• NÄR KLOCKORNA VARNAR. Kyrkklockor, mordförsök och psalmsång. Kristnas kamp mot totalitarism har kommit till uttryck på många olika sätt. Tomas Lundström försöker se hur ett aktivt kristet motstånd kan utformas så att det framhäver sina egna värden.
• MED DIAGNOSEN SOM SKÖLD.  Var har vi fått tanken ifrån att man måste prestera på topp, annars är man sjuk? Emmanuel Bäckryd, smärtläkare och teolog, skriver om betydelsen av att som läkare i en prestationskultur reflektera över tidsandan, över det som driver en människa att söka en diagnos men också om kristna handlingar laddade med tillit och förtröstan.
• SE MÄNNISKAN – BILDEN AV STYRKA OCH SVAGHET. Det kristna livet pendlar mellan fredagar och söndagar. Ett svårhanterligt kast mellan två himmelsvida kontraster – från den vidrigaste förnedringen av en människa till den mest magnifika upphöjelsen. Vilken Jesus är lättast att bekänna och proklamera, den lidande människosonen eller den gudomlige segraren? Maja Ekström, tidigare student vid Örebro Teologiska Högskola som nu läser teologi i Lund.
• SALIGA NI I MARGINALEN. Lukasevangeliets Jesus var ingen religiös fanatiker som vände sig till ”de fattiga i anden” utan rätt och slätt till de fattiga och utblottade. Teologen och Lukasspecialisten Lennart Thörn presenterar en samhällskritisk Jesus på de svagas sida.
• TYNGDEN OCH NÅDEN. Vårt obotliga förakt för svaghet och dess motsats, nåden. En introduktion till Simone Weils teologi av Vanja Olsson, gymnasielärare i Strängnäs, tidigare student vid Örebro Teologiska Högskola.
• OM STYRKAN OCH NÅDEN. I inledningen av andra världskriget (1939-40) skriver
den unga fransk-judiska filosofen och författaren Simone Weil följande ord om Europas folk: ”Kanske skall de en gång hitta den episka ådran på nytt, när de lärt sig att inte tro något vara undandraget ödets makt, att inte beundra styrkan, att inte hata fiender, att inte förakta de olyckliga. Man kan förmoda att det inte blir så snart.” NOD har valt att återge de avslutande sidorna i denna essä med titeln Iliaden eller sången om styrkan.
• Sju dödssynder: AVUND – DEN JÄMFÖRANDE BLICKEN. Avunden är en av konsumtionssamhällets starkaste motorer. När de rika ondgör sig över avunden i samhället sågar de av grenen de sitter på, menar Patrik Hagman, teolog vid Åbo Akademi. Vi behöver övningar som mjukar upp vår inställning till ägandet.

NOD nr 1:2014

Tema: IDROTT OCH RELIGION

Den allestädes närvarande sporten

När de här orden skrivs är luften full av förväntningar. Många väntar på den stora fotbollsfesten i Brasilien. Inte minst några av medlemmarna i redaktionen. Trots detta kommer vi med ett nummer om idrott som inte bara hakar på alla hejaramsor. Vi har försökt att se idrotten från sidan, ställa frågor. Inte för att vi känner oss tvingade, utan för att det är rimligt. Idrotten har egentligen fått en orimligt stor plats i dagens samhälle. Sporten är allestädes närvarande. Det vore intressant att veta hur många spaltkilometrar och sändningstimmar som ägnas åt sport varje år, i små och stora tidningar, i SVT och Sveriges Radio? Till detta kommer alla specialkanaler. Hur mycket tid svenskar i snitt lägger på konsumtion av sport, särskilt jämfört med utövandet av idrott? Hur många veckor varje år som barn och unga, och deras föräldrar lägger på engagemang i och runt olika idrottsaktiviteter? Hur mycket pengar som svenska kommuner pytsar ut till små, men framför allt stora föreningar varje år?

Idrotten har en så stor och självklar plats i dagens Sverige, och i världen, att den förtjänar debatt. Bland annat i efterdyningarna av OS i Sotji och förberedelserna av fotbolls-VM. Vi kan inte ställa alla frågor som borde ställas. Men vi vill vara med och sätta igång ett samtal, inte minst i kyrkan. Den allestädes närvarande sporten förtjänar, och kanske till och med kräver, en teologisk bearbetning. Här har kyrkans folk, teologer och religionsvetare en hel del att tugga på. För i Sverige känns de större frågorna nästan helt obearbetade. Det har vi märkt under arbetet med det här numret. Men det handlar inte bara om teorier. Idrotten har en tyngd och verklighet som skär rakt in i vardagen för väldigt många, inte minst barnfamiljer.

I Den glada vetenskapen skriver Friedrich Nietzsche: ”Gud är död! Död för evigt! Och vi har dödat honom! Hur skall vi kunna trösta oss…? Vilka försoningsfester, vilka heliga riter blir vi tvungna att uppfinna?” Redan på 1880-talet ser Nietzsche att sekulariseringen skapar tomrum, ett sug efter substitut, efter tröst, fest och heliga riter. I det här numret av NOD testar vi också om inte just idrotten har en sådan funktion idag, om exempelvis fotbollen är en form av sekulär helighet.

Från Redaktionen

NOD nr 1:2014, Innehåll:
• DEN ALLESTÄDES NÄRVARANDE SPORTEN – introduktion från redaktionen.
• TORGET – klipp och kommentarer ur mediaflödet
• AGA DEN MAN ÄLSKAR – Författaren Bengt Pohjanen letar efter böcker som ifrågasätter idrotten, men blir själv ifrågasatt. Har idrottens seger blivit ett nederlag?
• GUDS HAND 2.0 – I boken Guds hand berättade Petter Karlsson en serie fantastiska historier om kärleken till fotbollen, om förhållandet mellan fotboll och religion. Sju år senare finner han att banden är starkare än någonsin.
• FOTBOLL SOM RELIGION – För många år sedan mässade AIK-klacken att backen Sven ”Dala” Dahlqvist ”går på vatten”, likt Jesus. Nyligen förkunnade en kvällstidning: ”Mer religion än Bajen blir det aldrig”. Hur tolkar vi ord som de här? Lars Johansson slår några korta och långa bollar på Fredrik Heiding, jesuitpater och hängiven Hammarbysupporter.
• OLYMPISMEN – ”DEN SANNA HEDENDOMEN”. Pierre de Coubertin ville bygga en bro mellan de antika olympiska spelen och de moderna. Visionen var religiös, en kult av den nya och starka människan, skriver Mikael Lindfelt, docent och lektor vid Åbo Akademi.
• DEN FARLIGA FOTBOLLEN – Kan en match sätta sig både i ”knoppen” och i kroppen, frågar Lars Johansson?
• VM PÅ NYHEM – Är pingströrelsen förändrade inställning till idrott tecken på en identitetsupplösning? Joel Halldorf gör en tidsresa och ställer utmanande frågor. Joel Halldorf är lektor i Historisk teologi på Teologiska högskolan Stockholm, författare och skribent som också medverkat i fotbollsmagasinet Offside.
• SPORTPANELEN – Det tog några år innan idrotten kom in i kulturens finrum, innan författare och poeter tog plats i fotbollens VM-soffor. Det dröjde ytterligare lite tid innan idrotten blev fullt ut accepterad i alla kyrkliga kretsar, innan hängivenheten för favoritlaget blev en hjärtesak som nästan konkurrerade med Jesus. Har synen på idrott förändrats i kyrkan? Finns det några konflikter mellan tro och idrott, och vilken personlig betydelse har idrotten? NOD har frågat en rad personer som ryktas vara intresserade av idrott. Ola Sigurdson, Professor i tros- och livsåskådningsvetenskap Göteborgs universitet, Moni Höglund, präst i Olaus Petri församling, Peter Halldorf, pastor i pingströrelsen och preses för den Ekumeniska Kommuniteten i Bjärka Säby, Tomas Sjödin, författare, pastor och föreläsare, Hanna Wärlegård, lärare i etik och ansvarig för Församlingsledarakademin på Örebro Teologiska Högskola, Sofia Walan, Generalsekreterare för Kristna Fredsrörelsen, ledarskribent i Sändaren, tvåbarnsmamma och löpare i IF Linnéa löpning på Södermalm.
• MER IDROTT I KYRKAN – Bland ungdomarna på Frizon är KRIK ett välkänt inslag, likaså Sport for Lifes verksamhet på Löttorp, och inom Equmenia och Equmeniakyrkan finns Puls – Tro och Idrott. Men hur arbetar de här tre organisationerna, och vad skiljer dem åt? Petra Lindve, frilansjournalist som bland annat arbetat med sportjournalistisk.
• LÄNGTAN EFTER LYCKA – Dagens idrott handlar, likt väckelsens förkunnelse om försakelse, om att ”lämna allt”. Men vad längtar vi efter, och vilka mönster, ”liturgier”, formar vår längtan? Kan kyrkan uppmuntra en ”lekens liturgi” frågar hockeyfarsan Fredrik Wenell?
• FRUKTAD FIENDE ELLER FÖRTROGEN VÄN – Hur har kyrkan sett på idrotten? Lars Johansson gör en resa genom olika tider och mentaliteter och landar hos några nutida teologer.
• Sju dödssynder: HÖGMOD – MÄNNISKAN SOM GÅVA. Det kristendomen kallar högmod verkar beskriva något vår kultur ser som mycket positivt. Patrik Hagman fortsätter här sin reflektion kring dödssynderna och deras betydelse idag. Patrik är docent i politisk teologi vid Åbo Akademi och författare. Texten är ett utdrag ur hans kommande bok Om sann gemenskap – Kristet liv i en kapitalistisk hederskultur (Artos 2014).

© 2017 Akademi för Ledarskap och Teologi