NOD 2015

NOD nr 4:2015

Tema: Fanatism

Att be eller inte be

Efter terrordådet i Paris den 13 november 2015 skapades snabbt ett samlingsnamn för olika tweets på Twitter, en hashtagg, med benämningen #prayforparis. Omedelbart kom massor av tweets fulla av medkänsla med staden. Satirtidskriften Charlie Hebdo, som själv utsatts för dödsskjutningar den 7 januari samma år, svarade blixtsnabbt: ”Friends from the whole world, thank you for #prayforParis, but we don’t need more religion! Our faith goes to music! Kisses! Life! Champagne and Joy! #parisisaboutlife”. Människor som visade sin omtanke om Paris med ett religiöst språk avfärdades genom att sättas i samma kategori som den religion som var knuten till terrordåden.

Tweeten kan förstås tolkas som ett slags trötthet: det får vara nog med terror nu. Men den kan också tydas som ännu ett tecken på en tendens som förstärks under senare år. Impulsen att reflexmässigt avfärda religion som livsförnekande och fanatisk. Annorlunda är det med vår stora och växande beundran för människor som passionerat satsar precis allt för att lyckas inom idrott och kulturliv, som fyller sin fritid med allt mera förfinade insikter om matlagning, träning, tv-serier, antikviteter, bergsklättring. Och nördarna har nog aldrig haft så hög status som nu. Allt mänskligt liv kräver någon form av engagemang och hängivenhet. Även vetenskapen och det upplysta förnuft som Charlie Hebdo hyllar kräver vår lojalitet och sina offer. Men #parisisaboutlife” missar något väsentligt: Religiös fanatism är inte bättre eller sämre än någon annan fanatism. Det är just därför vi behöver be för varandra.

I detta nummer av NOD undersöker vi olika former av starkt engagemang. Vi börjar med att ställa frågor till en rad personer i den offentliga debatten. Pekka Mellergård synar den spektakulära rörelsen Islamiska staten, men riktar blicken också mot de värden, eller snarare den brist på värden, som kännetecknar västerlandet. Magnus Nordqvist sitter hemma i köket hos Bosse Lindquist som gjort dokumentärerna om Macchiarini-skandalen på Karolinska institutet och den hårdföra svenska maoiströrelsen och ser intressanta likheter. Hanna Sahlberg berättar om mötet med en man som var med om att försöka skapa en ny värld och människa under den kinesiska kulturrevolutionen. Ylva Eggehorn skriver om bön och poesi som botemedel mot fanatism, Göran Sahlberg om en kallelsemedveten man som miljontals människor följde ända in i döden och Emelie Nestor om en vändpunkt i Centralafrikanska republiken. Morten Sager spanar efter en möjlig ”god” fanatism och möter bland annat en fransk författare som ifrågasätter om det räcker med musik, kyssar och champagne a la Charlie Hebdo. Bröderna Gaos konst utmanar de kinesiska myndigheterna och nu även läsare av detta NOD-nummer.

Från redaktionen

NOD nr 4:2015, Innehåll:

• ATT BE ELLER INTE BE – introduktion från redaktionen.
• ENGAGEMANG PÅ GOTT OCH ONT. Under senare år har rader av omskakande våldsdåd rapporterats vara religiöst motiverade. Är religiöst engagemang annorlunda än andra former av engagemang? Och var går gränserna mellan bra och dåligt engagemang? Lars Johansson har frågat några personer som deltar i det offentliga samtalet. Medverkande är Johan Hakelius: Chefredaktör för Magasinet Fokus, Helle Klein: Chefredaktör på Dagens Arbete, Björn Wiman: Kulturchef Dagens Nyheter, Maria Ludvigsson: Ledarskribent Svenska Dagbladet, Per Svensson: Författare och kulturskribent i Sydsvenskan, Christer Sturmark, Ordförande Förbundet Humanisterna, förlagschef för Fri tanke och chefredaktör för tidskriften Sans, Ann Heberlein: Lektor i etik vid Centrum för teologi och religionsvetenskap på Lunds universitet, författare och debattör, Omar Mustafa: Tidigare ordförande för islamiska förbundet, förbundsrektor för muslimska studieförbundet Ibn Rushd
• NÄR FESTEN ÄR ÖVER. Snabba militära framgångar, stark tillströmning, chockerande våld, förväntningar om tidens slut. Den Islamiska staten har slagit världen med häpnad. Har vår oförmåga att förstå med sekulariseringen att göra? Kan utvecklingen kopplas till bristande framtidstro och genomskådade västerländska värderingar? Pekka Mellergård ger en bakgrund och väcker viktiga frågor.
• BLAND REBELLER OCH VITA ELEFANTER. Finns det likheter mellan Macchiarini-affären på Karolinska Institutet och den hårdföra svenska maoistsekten Rebellerna? Magnus Nordqvist har mött Bosse Lindquist, mannen bakom dokumentärerna, i ett samtal om karismatiska personer, gruppillusioner och godheten som drivkraft. Läs hela artikeln här (pdf)
• KULTURREVOLUTION: ”SOM EN PULS I HELA STADEN”. Den Islamiska staten pekar ut, fördömer och eliminerar sina fiender. Palmyras kulturskatter och det 1400-åriga St Eliasklostret i Mosul har utplånats. Även i Kina förfasar man sig över att ungdomar frivilligt kastar sig in i denna ”kamp”. Få tycks se paralleller mellan samtidens våldsbejakande rörelse och den som dagens kinesiska pensionärsgeneration var delaktig i under kulturrevolutionens mest extrema fas. Sveriges Radios korrespondent i Kina, Hanna Sahlberg, har intervjuat en som var med.
• NEJ – JAG ÄR INTE CHARLIE. För drygt ett år sedan dödades tolv personer på Charlie Hebdos redaktion i Paris i ett terrordåd. Pekka Mellergård har läst tidningens årsnummer och är inte nöjd med innehållet. Läs hela artikeln här (pdf)
• FANATISM, ANTI-FANATISM OCH HÄNGIVENHET. Är religiös entusiasm något särskilt suspekt i det svala svenska tankeklimatet? Handlar lycka och trygghet om något att tro på, om underkastelse? Är stark hängivenhet nödvändig i kampen för positiv förändring? Morten Sager brottas med frågan om det finns en fanatism som är ”god”.
• SKYGG SOM ETT VILT DJUR – tystnaden, närvaron och fanatismen. Om man utsätter sig för Guds närvaro utan beröringsskräck, är det praktiskt taget omöjligt att bli en fanatiker, skriver Ylva Eggehorn och rekommenderar Poesi och Bön som skyddande vapen.
• FALLET HONG – BERÄTTELSEN OM GUDS KINESISKE SON. Kan skammen över att inte uppnå höga ideal, febervisioner och en religiös skrift leda till en känsla av utvaldhet? Göran Sahlberg berättar om en rörelse och ett uppror där mellan 20 och 40 millioner människor miste livet.
• ÖPPEN BIL ELLER SJÄLVUPPFYLLANDE PROFETIA. Efter terror och ryktesspridning överraskade Påven invånarna i Bangui med att åka runt staden i en öppen bil. Hans tal om att kristna och muslimer är bröder följdes upp av besök i moskén och en muslimskt dominerad stadsdel. Emelie Nestor skriver om en vändpunkt.
• PÅ BESÖK HOS BRÖDERNA GAO. Dörren öppnas, och plötsligt står Anna Mellergård i en grupp bronsskulpturer föreställande Mao och Jesus. De är skapade av bröderna Gao, i Kina och övriga världen lika erkända som Ai Weiwei. Med sin humoristiska och samhällskritiska konst har de länge legat på myndigheternas svarta lista.

Björn Wiman tar upp detta nummer av NOD i Dagens Nyheter.

 

NOD nr 3:2015

Tema: Barn

Flickan på fotot

Bilden är tagen en höstdag 2015 på gränsen mellan två länder i Europa. I främsta raden står en man med sin dotter framför sig. Hans händer håller henne försiktigt tillbaka. Men alla kvarvarande förhoppningarna i det tätt packade ledet bakom tycks, under inverkan av någon okänd tröghetslag, ha fortsatt framåt och förkroppsligats i flickans spända lilla person. Så där står hon nu framför gränsvakten som en liten bedjare inför oss andra. Utan tvekan en mästerlig bild av ett tillstånd av labil osäkerhet, ögonblicket innan historien måste gå vidare i den ena eller andra riktningen.

Barn är symbolen för hopp, ett skört och i värsta fall, felslaget hopp. Somliga barn som misslyckats med att hitta sin plats i samhället börjar om i kalifatet. Andra kan fortsätta att drömma sina föräldrars drömmar om lyx och framgång ett tag till. Barns villkor i världen är så dramatiskt olika. Just nu rekryteras afghanska pojkar till kriget i Syrien samtidigt som välskötta stater i norr med ett öga på välfärdsligan och ett annat på PISA-rapporterna vårdar sig om humankapitalet (läs ”barnen”).

Detta nummer av NOD handlar om hur föreställningen om barnet varit och är föremål för en dragkamp mellan olika tankesätt i både tid och rum. Katarina Westerlund menar att det är hög tid att överge romantikens och modernitetens syn på barn som ekonomiskt värdelösa, känslomässigt ovärderliga och moraliskt oskyldiga. Lars Johansson skriver om brådmogna barn som väldigt tidigt tar till sig tonårens stilar och ideal, som strävar efter det perfekta. Magnus Nordqvist berättar om unga som inte orkar leva upp till prestationssamhällets normer. Peter Kempe tar sig an det flytande begreppet ”rätt till andlighet” i FNs barnkonvention. Maria Hammarström frågar om barn idag blivit gosedjur, accessoarer och statusmarkörer, men ser också barnet som en inspiratör för vuxna att bevara tron på det omöjliga. Josefine Savedson, Catarina Bergman och Karin Rubenson skriver alla om olika sidor av kyrkornas undervisning för barn. Greger Andersson tycker sig se att frikyrkornas undervisning om barn är under omförhandling. Och Emelie Mararv brottas med balansen mellan frihet och trygghet och frågar om hon har modet att släppa taget. Ett särskilt tack till barnläkare Else Månsson som ställer några av sina akvareller till förfogande.

Ett fullspäckat nummer om barn alltså. Låt oss för den skull inte glömma flickan på fotot.

Från Redaktionen
NOD nr 3:2015, Innehåll:
• FLICKAN PÅ FOTOT – introduktion från redaktionen.
• TORGET – klipp och kommentarer ur mediaflödet
• TRYGGHET, FRIHET OCH MODET ATT SLÄPPA TAGET. Frihet på bekostnad
av trygghet, eller trygghet på bekostnad av frihet. En ständig avvägning men också en ständig oro att hamna fel. Finns det något annat sätt att närma sig problemet? Emelie Mararv, som sett barn växa upp både i Sverige och i Centralafrika, ställer frågor och söker svar. Emelie är skribent och bor i Örebro, men har ena foten i Centralafrikanska republiken.
• DET HELIGA BARNET. Varför väcker bilden av det värnlösa barnet starka känslor? Har barnen och den mening de ger fått en närmast religiös dimension i dagens samhälle? Katarina Westerlund återkopplar till historien och nuet i ett sökande efter bilder med mera nyans och mångtydighet. Katarina är lektor i systematisk teologi vid Uppsala universitet.
• BARNDOM 2.0. Övergången från barn till ungdom ser ut att börja allt tidigare. Många blir ”tonåringar” redan i mellanstadiet, eller ”tweens” som de också kallas. Lars Johansson har samtalat med den danske ungdomsforskaren och teologen Søren Østergaard som menar att tweens är barn som lever i en uppgraderad version av hans egen barndom.
• ”JAG HATADE ALLA JAG INTE KÄNDE” – Rapport från Unga i landet Utanför. Viljan att berätta finns, men också skammen. Magnus Nordqvist har rest i spåren av prestationssamhället och mött unga vuxna som inte orkar leva upp till normen. Magnus är frilansskribent, förläggare och ansvarig för verksamhetsutveckling på Sankt Ignatios ortodoxa teologiska seminarium
• ANDLIG UTVECKLING – DRAGKAMPEN OM BARNS ANDLIGHET. Sverige har tillsammans med det överväldigande flertalet av världens stater undertecknat FN:s barnkonvention. Inte alla uppmärksammade att texten talar om barns andlighet och ”rätten till andlig utveckling”. Men vad betydde det? Peter Kempe, familjepedagog i Olaus Petri församling i Örebro, menar att dragkampen om begreppet bara tagit sin början.
• LEKEN SOM LÄR OSS ATT FIRA GUDSTJÄNST. Himmelriket handlar om skapande. Att härma vanliga vuxna i vardagssituationer leder ingenstans. Den kreativa leken däremot öppnar oanade möjligheter och nya världar där barn kan utveckla sin gudsrelation. Karin Rubenson pastorsadjunkt i Olaus Petri församling i Örebro, berättar om Godly Play, en pedagogik som gör leken till liturgi och liturgin till lek.
• BARNS FRÄLSNING. Frälsning är ett viktigt teologiskt begrepp, inte minst i väckelsepräglade traditioner. Men vad menas med frälsning när man talar om barn? Begreppet verkar vara föremål för en ”omförhandling”, menar Greger Andersson, lärare vid Örebro Teologiska Högskola och professor vid Örebro universitet.
• FÖR DEM VI ÄR – BARNS LIV MED GUD. Hur lär man ut en tro som skall levas? Nycklar till Bibeln, vanan att be och en fördjupad gemenskap är tre stöttepelare för söndagsskolan i Gränna. Carina Bergman har gjort ett fältstudium och kan berätta mer. Carina tog teol kand-examen vid Örebro Teologiska Högskola-ALT våren 2015 och snart pastor med ansvar för barn och familjer i Brunnsparkskyrkan i Tranås.
• BARNEN HÄR OCH NU – SÖNDAGSSKOLAN I POSTMODERNA TIDER. Synen på barn har förändrats. Har det moderna sättet att se på barn blivit omodernt? Josefine Savedson har granskat kyrkornas söndagsskolmaterial i en ny tid i ett arbete som fick pris som ”bästa uppsats” vid Örebro Teologiska Högskola vårterminen 2015. Josefine är barn- och familjepastor i Nimbuskyrkan, Öckerö.
• NÄR DET STICKER IVÄG. Såväl skapandet som vardagens möten med barn och föräldrar kan plötsligt ta nya vändningar. Else Månsson utmanas av det oförutsägbara. Göran Sahlberg samtalar med konstnären i detta nummer av NOD.
• SPANING. Har barn blivit gosedjur, accessoarer och statusmarkörer? Vad säger begrepp som ”curling-föräldrar”, ”tigermammor” och ”lattemammor”? Har barn något som vuxna saknar? Frågorna ställs av Maria Hammarström, teologisk samordnare på Svenska Kyrkans Ungas förbundskansli och församlingspedagog.

 

NOD nr 2:2015

NOD nr 2:2015

Tema: Mat

Mitt i maten

Numera hamnar man alltid mitt i maten, åtminstone om man slår på TV, oavsett om det är mitt i natten eller under dagtid. Grytor puttrar, liksom myset. Det hackas och snackas, man steker och leker. Kokböcker är storsäljare. Kockar är idoler, och kändisar utvecklar sina varumärken genom att ge sig in i matbranschen. Matintresset har aldrig varit större än nu. Och det är högst på tiden att NOD gör ett nummer av denna tydliga trend.

Vi filar på slutraderna just som Islam firar fastemånaden Ramadan. Och visst har mat och religion många intima förbindelser. Religionsvetaren Graham Harvey talar om att det i alla tider och kulturer funnits starka övertygelser, regler och ritualer kring mat. Han föreslår att fenomenet religion skall studeras mindre utifrån vad människor tror på, och mer utifrån vad folk äter. Harvey vill undersöka om det går att definiera religion med hjälp av frågor som: ”vad äter du?”, och ”med vem?” Svaren på dessa frågor visar i varje fall på hyfsat stora skillnader mellan olika religioner.

Vi har inte fullt ut undersökt om matväckelsen uttrycker ett slags smygreligiositet bland sekulariserade svenskar, om maten är en ersättning för etablerad religion. Men vi antyder att det stora matintresset kan handla om saker som sökande efter identitet, sammanhang, äkthet, moral och mening. Vi väcker också frågor om den billiga matens verkliga kostnader för såväl människor som miljö. Hur den ibland mycket långa och ohälsosamma resan ”från jord till bord” kan se ut? Samtidigt ligger fokus inte så mycket på allmänna analyser av matens plats i dagens samhälle. Många vinklingar av det slaget finns redan i media. Vi försöker snarare skruva ämnet i en teologisk riktning, inte minst därför att detta i Sverige är relativt ovanligt.

Resonemang om mat och teologi väcker rader av viktiga frågor. Maten är en gåva, men varför tackar vi inte längre för den? Innehåller den kristna traditionens tankar om gästfrihet en ”främlingskärlek” som går längre än vår tids omtalade tolerans? Vad innebär det att en måltid står i centrum av kyrkans tillbedjan? Och har det någon betydelse att denna måltid från början firades runt matbord med riktig mat i vanliga hem? Kan vår samtids matfenomen tolkas utifrån tanken på människan som en i grunden hungrande varelse, där hungern alltid är ett tecken som pekar utöver sig själv? Kan odling och gemensamma måltider skapa gränsöverskridande relationer? Gör fastan kropp och hälsa till en del av den kristna bekännelsen? Kan valet av kost vara en väg att utöva tron på ett mera konkret sätt?

Ännu en gång är vi glada över att hälsa några debutanter välkomna såväl i redaktionen som i skrivarbetet.

Från Redaktionen
NOD nr 2:2015, Innehåll:

• MITT I MATEN – introduktion från redaktionen.
• TORGET – klipp och kommentarer ur mediaflödet
• DEN GODA MATEN OCH LIVET. Maten är numera överallt. Vi inte bara äter den, vi fotograferar och filmar maten, delar den på sociala medier, talar om och tittar på den på TV, har festivaler och konferenser till dess ära. Handlar det stora intresset också om identitet, tillhörighet, moral och mening frågar Jae Sung Kim, studerande vid Örebro Teologiska Högskola.
• MATENS PRIS. Kostar den billiga maten mer än vi tror? Kan ätandet ses som en gemenskapshandling såväl socialt som ekologisk och teologiskt? Är den tydliga ekotrenden hållbar? Lars Johansson ställer några stora frågor och undrar även om kristna alltid kan käka skräpmat med frisk aptit?
• GRISAR, GRÖT OCH TACKSAMHET. Lisa Fredlund minns en måltid i Kina, ölkorven på Coop och en pojke som odlar sallad. Varför ber vi inte bordsbön längre och vad gör nattvarden med oss? Är det inte dags att sluta äta i bilen nu? Lisa är pastor i Östermalmskyrkan i Kristianstad .
• OM GUDS RIKES BORDSSKICK: EN GÄSTFRIHET BORTOM TOLERANSEN. I rädslans kultur finns behov av urskillningslös generositet. Bengt Rasmusson berättar om en gränslös gästfrihet, en ”främlingskärlek” som går längre än toleransen. Bengt är teolog, mediakonsult och en av personerna bakom den teologiska bloggen Cruciform Phronesis (cruciformphronesis.se).
• MELLANMÅL OCH FEST. I centrum för kyrkans tillbedjan finns en måltid. Vad säger detta om Gud? Och vad säger detta om Guds syn på kyrkan? Frågar Eleonore Gustafsson, pastor, utsänd av Ryttargårdskyrkan och Johanneskyrkan i Linköping för att plantera en församling i stadsdelen Berga
• MAT OCH MÖTESPLATSER. Kan odling och gemensamma måltider skapa gränsöverskridande relationer? NOD presenterar tre spännande exempel från platser som ligger långt ifrån Stureplan. Makaroner i Mellösa, av Fredrik Wenell. Potatislandet och framtiden, av Anton Johnson, Pastor i Tallstigskyrkan Finnerödja. Gästfrihet i Jokkmokk, av Lars Johansson
• HUNGER I TV-KOCKARNAS TID. Hur kan den mänskliga hungern egentligen förstås? Spelar maten en djupare roll i våra liv? Andreas Nordlander läser några av vår samtids matfenomen utifrån tanken på människan som en i grunden hungrande varelse, där hungern alltid är ett tecken som pekar utöver sig själv. Andreas är lektor i tros- och livsåskådningsvetenskap på Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet
• TOM MAGE – ÖPPET HJÄRTA? Fasta är mycket mer än form och fitness. I fastan förbinder vi kroppen med Guds självutgivande kärlek och världens hunger, och hoppas på en förvandling skriver Maja Ekström, Masterstudent i praktisk teologi vid Lunds universitet.
• MIDDAG MED JESUS. Jesus skapade inte en ny religiös ritual, utan tog människors befintliga middagar och gav dem ett nytt innehåll. Från början firades Herrens måltid runt matbord med riktig mat i vanliga hem, skriver Richard Cruz och frågar vad det kan betyda för kyrkan idag. Rickard är församlingsgrundare och författare till boken Middag med Jesus. www.rickardcruz.se
• MATHÅLLNING SOM MARKERING AV TRON? Kan valet av kost vara en väg att utöva tron på ett mera konkret sätt? Mikaela Wendel-Hansen möter Maja Ekström, ordförande för den kristna vegetariska föreningen Vildåsnan. Mikaela är läkar-/forskarstuderande Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.

Läs hela numret (pdf)

 

NOD nr 1:2014

NOD nr 1:2015

Tema: Datorspel

Större än du tror

”Datorspel bör ses som en sport” löd rubriken på ett debattinlägg i Svenska Dagbladet i januari. Frågan drivs av en riksdagsledamot för centern, som även skrivit en riksdagsmotion i ärendet. Han argumenterar för att spelande är hälsosamt och utvecklande, inte bara för ungdomar utan även för äldre. Därför är speltrenden något som samhället bör uppmuntra. Vi är mitt inne i en utveckling som inte går att stoppa och behöver se alla fördelar som finns, menar han. Inlägget kan vända upp och ned på en del invanda föreställningar i åldersgruppen 50+. Är spelandet verkligen så vanligt, och hälsosamt? Ett svar är att mer än hälften av Sveriges befolkning mellan 16 och 64 år spelar datorspel. Så fenomenet är större än många tror.

Siffrorna kommer från en text i detta nummer av NOD där vi försöker spegla datorspelens betydelse. Centerpolitikern skriver i huvudsak om e-sport, en form av datorspel som vuxit enormt under senare år, liksom spelbranschen i stort. I e-sport tar tävlingsmomentet över. För andra kan spelen bli ett slags rum för avkoppling och samvaro. Somliga kämpar med motstridiga känslor kring sitt eget och sina barns spelande. Dataspelen väcker många frågor: Hur kan det till exempel komma sig att så många spelar dataspel samtidigt som så få talar om dem? Vilka är vi som spelar? Varför spelar vi? Och vad gör spelen med oss? Finns det spel som gör oss beräknande? Finns det andra som hjälper oss att se bortom det innevarande? Kan datorspel till och med fungera som en sorts Narniaskåp, en flykttunnel, ut ur det högeffektiva samhället?

Frågorna i detta nummer av NOD är nyfikna, de preliminära svaren inte utan allvar. Precis som sig bör inför ett fenomen som på rekordtid vuxit ifatt filmindustrin och fortsätter att utvecklas i en rasande fart i symbios med den snabba tekniska utvecklingen.

Den som läser artiklarna i följd märker att redaktionen ansträngt sig att ge även den mindre spelvana läsaren en chans. Från introducerande artiklar rör vi oss mot mera övergripande texter om vad spel och spelande kan säga om människa, samhälle och kristen livstolkning.

Numret kom till efter en idé från ett par studenter vid Örebro Teologiska Högskola och vi är stolta att denna gång få hälsa en hel rad debutanter välkomna. Ett särskilt tack till konstnären Samuel Sander som generöst ställt sina bilder till förfogande (se artikel).

Från Redaktionen

NOD nr 1:2015, Innehåll:
• STÖRRE ÄN DU TROR – introduktion från redaktionen.
• TORGET – klipp och kommentarer ur mediaflödet
• ENTER – SPELET KAN BÖRJA. Datorspelande är väldigt vanligt. Men spelvärlden känns ändå främmande för många. Mikael Mattson och Emelie Mararv ger därför en guide för nybörjare. De konstaterar att datorspelaren inte längre bara är en tonårskille i ett rörigt rum.
• LEGEND FRÅN SPELBUTIKEN. Butrint Hasani berättar om en stökig dag i butiken då allting plötsligt blir stilla.
• SPELETS VERKLIGHET. Datorspelen erbjuder en förhöjd och mera glimrande verklighet där spelaren har en betydelsefull roll. Men verkligheten utanför spelen påverkas olika om du spelar tillsammans med andra eller ensam skriver Johannes Roswall.
• DE NYA IDOLERNA: E-SPORT OCH LET´S PLAY. Att tävla i digitala spel, eller titta på när andra tävlar eller spelar, har blivit hur stort som helst. Daniel Rasmussen guidar oss till den nya kändiskulturen och menar att gaming även svarar mot en trend i tiden, en ökad fokusering på individen.
• SPELVÄRLDEN, SPELVÄRDEN OCH VÄRLDEN I SPELET. Datorspelen erbjuder möjligheter att delta i många olika slags berättelser. Men vilka berättelser tillåter vi forma våra liv frågar Fredrik Lindé?
• DEN LEKANDE MÄNNISKAN. Lek och kultur står varandra nära, men leken är det primära. Det menar Johan Huizinga i sin klassiska bok Homo Ludens (Den lekande människan). Göran Sahlberg för här en dialog med Huizinga och funderar över heliga och profana lekar i dataspelens tidevarv.
• SPELPANELEN. För många föräldrar kan konflikter kring dataspel leda till ständiga krig. NOD har frågat några föräldrar hur många timmar i veckan som deras barn och ungdomar ägnar åt spel? Vi har också undrat vilka spel som spelas och om man i familjen är överens om det? Dessutom har vi hört oss för om det finns några riktlinjer kring spelande i familjen? I Panelen: Eva och Lars Schagerström, Latorp, Örebro, Emelie och Erik Mararv, Örebro och Centralafrikanska Republiken, Jonas och Miriam Wåhlberg, Skara.
• ATT VARA MÄNNISKA BORTOM SPELET. När allt förvandlas till spel kan en förlust vara en vinst. Magnus Nordqvist reflekterar över spelens plats i vårt samhälle och våra liv, och om det är enda sättet att förstå dess mening.
• KRISTEN I SPELVÄRLDEN. I gamerkulturen finns också många kristna – har det någon betydelse? Niklas Härlin skriver om de dubbla världar han lever i och om exempel att överbrygga dem.
• TO SHOOT OR NOT TO SHOOT. En debatt om spelvåld väcker frågor om värderingar och ideologier som kan skruvas rakt in i kyrkan. Lars Johansson berättar om en offentlig åsiktsfajt och introducerar en bok som även tar teologin med in i spelvärldarna.
• EN KONSTENS PILGRIM. För Samuel Sander är resandet en del av såväl konsten som livet. Han är en sökare både i världen och i mänsklighetens myter och berättelser. Magnus Nordqvist introducerar konstnären i detta nummer av NOD.
• NÄR EGOT FÅR VÄLJA. En Spaning av Per Reinholdsson, präst i Askersund.

© 2017 Akademi för Ledarskap och Teologi