NOD 2016

NOD nr 2-3:2016

Tema: Postsekulär kompetens

Ett nytt begrepp

I den nya boken Två systrar berättar Åsne Seierstad om hur de norsk-somaliska tonårssystrarna Ayan och Leila går från att vara välintegrerade och duktiga i skolan till att klä sig i niqab och sedan lämna familj och kompisar, hem och skola för att fara till Syrien och kämpa för IS. DN:s recensent drabbas av detta rafflande reportage. Skriver att skolans ideal om att tänka kritiskt faktiskt leder till att flickorna genomskådar det materialistiska norska samhället som ”existentiellt barnsligt”, att den ”värderingsförvirrade välfärdsstaten” inte ger några svar på frågan om livets mening. Behöver den goda tanken att ett ”annat samhälle måste vara möjligt” slå över i fascism och fanatism?

Sådana här frågor debatterades även då NOD förra hösten samlade sin referensgrupp. Diskussionerna utmynnade i vårt fullmatade temanummer om Fanatism. I samma möte samtalades om vad religionens nya synlighet, eller närvaro, på olika nivåer i samhället betyder. Har samhället förändrats? Kan det kallas postsekulärt? Krävs det särskilda insikter och förmågor hos individer och institutioner i dagens samhälle jämfört med gårdagens. Under samtalets gång myntade Morten Sager ett nytt begrepp, postsekulär kompetens. Men vad är det?

Det här numret är ett försök att utforska vad begreppet kan betyda. Joel Halldorf delar dagboksanteckningar som tyder på att det postsekulära verkligen ”händer”. Josef Bengtsson försöker definiera det postsekulära, liksom Ola Sigurdson. Pekka Mellergård frågar Lars Trägårdh varför religionen lagts till i nyutgåvan av en bok om svensk mentalitet. Marie Demker berättar om vägen från ”väckelsen” in i akademins världar, och Lisa Åsgrim hur det är att jobba i en mångreligiös svensk skola. Lars Johansson samtalar med Maria Küchen, Eric Schüldt och Matilda Gustavsson om det postsekulära i kulturen, och Jörgen Ovesen skriver om film. Morten Sager visar på vad postsekulär kompetens kan betyda inom vetenskapsteori och Lovisa Bergdahl inom pedagogik. Mirjam Olsson, Göran Sahlberg och Anna Sophia Bonde skriver om kyrkans brottning med det moderna.

I numret visas även verk av Lena Jerlström. Nio av dem är vävar som försökt att fånga hennes kusiners skiftande upplevelser av Gud, i sig talande bilder av vår tid. Är vårt samhälle postsekulärt? Detta nummer, liksom samhället i stort, är som ett kalejdoskop. Varje gång vi ser in i röret och försiktigt vrider några grader framträder nya mönster.

Från redaktionen


NOD nr 2-3:2016, Innehåll:
• ETT NYTT BEGREPP – introduktion från redaktionen.
• POSTSEKULÄR DAGBOK. Något har gått sönder i det offentliga samtalet i Sverige – närmare bestämt den sekulära normen. Vi lever mitt uppe i det, och exakt hur, när och varför det skedde går inte att säga än. Men här publicerar NOD utdrag från Joel Halldorfs dagboksanteckningar från två postsekulära kulturår.
• BORTOM MODERNITETENS MOTSATSER. Vad menas egentligen med begreppet postsekularitet? Josef Bengtsson, som forskat i frågan, menar att tanken på en tolkning som är fri från tro behöver ifrågasättas, och att det sekulära perspektivet bara är ett av flera i ett mångkulturellt samhälle.
• TRO SOM MOTSTÅND. Fördomar och kritik finns, men inte främst bland kulturlivets folk. Där är mera av nyfikenhet och öppenhet, säger författaren Maria Küchen i ett möte med Lars Johansson.
• LEVA I ETT DELAT LANDSKAP – MED VILJA ATT FÖRSTÅ. Den uppmärksammade boken Är svensken människa? kom nyligen ut i uppdaterad utgåva, med ett nyskrivet kapitel om religion. Är detta ett tidstecken? Pekka Mellergård har frågat Lars Trägårdh, en av författarna.
• YTTRE TRYCK OCH INRE RÖST. Vad kan egna erfarenheter betyda i mötet med yttre förväntningar och fördomar? Professor Marie Demker berättar om en personlig resa, om trons betydelse för tolkningen av världen ur flera olika synvinklar och om kompetensen att förstå dagens nya värdekonflikter.
• VARIFRÅN KOMMER MUSIKEN? Vad händer om man vågar gå nära, också ställa de stora frågorna om livet, döden och Gud i den svenska offentligheten? Lars Johansson har samtalat med den populäre programledaren och poddprataren Eric Schüldt. Ladda ner artikeln som PDF
• EN BERÄTTELSE OM TVÅ STÄDER. Kan en roman utmana idealen om en strikt åtskillnad mellan offentligt och privat, mellan det sekulära och religiösa? Ola Sigurdson, som skrivit boken Det postsekulära tillståndet, menar att det sekulära inte bör vara en gränspolis, utan ett utrymme för förhandling mellan människor som lever och tänker olika.
• SÅ MYCKET BÄTTRE? Är kunskap om tro en viktig kompetens för dagens kulturskribenter? Har den ökat, och vilka blir reaktionerna om man råkar skriva om religion? Lars Johansson har samtalat med Matilda Gustavsson på Dagens Nyheter.
• DE POSTKRISTNA OCH KYRKAN. Har synen på kristendomen försnävats? Har det religiösa språket frikopplats från det viktiga i livet? Och hur har kyrkan påverkats av dessa processer? Mirjam Olsson söker en väg bortom skenbilderna.
• PILGRIMER I EN SEKULÄR TID OCH DÄREFTER. Hur har frikyrkan formats av den moderna världen? Har hon, i viljan att tvätta bort den moderna skamstämpeln att vara alltför ”het och dum”, kanske blivit alltför ”cool och smart”? Göran Sahlberg spanar efter frikyrkans postsekulära kompetens.
• DEN FÖRLORADE PÄRLAN. Kan en kyrka som präglats av det moderna orientera sig i ett nytt landskap? Anna Sophia Bonde ser en möjlighet i att kyrkan blir beroende av Gud på ett sätt hon inte behövt vara på länge.
• HELA VÄRLDEN I KLASSRUMMET. Hur är det att jobba i en mångkulturell skola? Lisa Åsgrim brukar numera behöva berätta att det faktiskt finns människor i världen som inte tror på Gud. Och hon får kompetenser som vore värdefulla i varje svensk skola.
• GUDEN SOM VÄGRAR ATT DÖ. Vilka bilder av sekulariseringen blir synliga hos två av 1900-talets största filmare? Jörgen Ovesen ser gemensamma drag och anknyter även till aktuell debatt. Ladda ner artikeln som PDF
• ATT SKOLA SKÖNHETSSINNET. Den svenska skolan har fokuserat på moral och förnuft när det gäller förståelsen av religion. Kan en skolning av sinnet för skönhet vara nödvändig för att förstå religion i en tid som vår, frågar Lovisa Bergdahl i sitt sökande efter en postsekulär pedagogik?
• EN VETENSKAPSTEORETISK VÄG TILL POSTSEKULÄR KOMPETENS. Finns det något hopp om förståelse mellan människor när även forskare är oeniga om hur världen ska beskrivas? Morten Sager visar att senare vetenskapsteori öppnar för gränsöverskridande samarbeten. Ladda ner artikeln som PDF
• FRÅN ORD TILL BILD, OCH BORTOM… I nio vävar har hon tolkat nio olika personers tankar kring upplevelsen av Gud. Lena Jerlström samtalar med Emelie Nestor om konsten att respektera andras erfarenheter
• TEXTER OCH VÄVAR. Lena Jerlström ställde en fråga till sina kusiner: Hur ser din Gudserfarenhet ut? De skrev och Lena vävde. Här presenteras ett sammandrag av kusinernas texter.

NOD nr 1:2016

Tema: Mobilen och människan

Människa, var är du?

”Egentligen var det inte meningen att det skulle bli så här. Vi tänkte ju bara kolla om vi hade fått något mail”, skrev författaren Bengt Ohlsson i en eftertänksam text i Dagens nyheter 2014 (26/1). Temat var de smarta telefonernas påverkan på vår samvaro, hur vi ”delar varandras sammanbitna tystnad”, är närvarande, men ändå inte. Ohlsson berättade att ett par års paus från pekskärmen, med en osmart mobiltelefon, gjorde att han började se sig omkring ”med nya ögon. Det var som att ha rymt från en sekt”. Men snart är han tillbaka online, med goda föresatser och en fråga om vad de nya maskinerna gör med våra relationer, en fråga han också förstår kan tolkas som ängslig och irriterande: ”den klamrar sig fast vid bassängkanten med blå läppar istället för att kasta sig ut och ha skoj med alla andra.”

Är rädslan att uppfattas som ängslig och irriterande en av orsakerna till att det i Sverige inte skrivits så många utmanande texter om livet på nätet som det borde, med tanke på vår massiva uppkoppling? Det har egentligen länge varit läge att göra ett NOD-nummer om mobilernas betydelse, och försummelsen beror inte av ängslan. En norsk släkting till oss, det tvärkyrkliga magasinet STREK, hann dock före. De kom med ett utmärkt temanummer hösten 2015 (nr 4 & 5), och har generöst nog låtit oss översätta och publicera ett antal artiklar därifrån i detta nummer av NOD. Stort TACK!

Redaktören för magasinet STREK, Asle Finnseth, får inleda vårt nummer med att förklara varför grundtonen i deras texter var så kritisk. I sektionen ”Torget” lägger vi denna gång en samling notiser om rapporter kring mobilernas effekter som nästan helt är hämtade ur STREK, därav de norska exemplen. Intervjun med Magnus Malm, Patrik Hagmans artikel med regler som utmanar våra mobilvanor och Asle Finnseth´s ”Att falla till ro för hans ansikte” härstammar också ur STREK. Till detta har vi fogat ett par helt nya texter: Göran Sahlberg gör tankexperimentet att betrakta mobilen som en sorts avancerade blindkäpp, och Pekka Mellergård spanar på utopin att koppla ihop våra hjärnor i en enda elektronisk ”kärleksgemenskap”. Till sist har vi nöjet att presentera numrets konstnär, Helena Bröms.

Redan 2011 kom en av få svenska böcker som, trots allt, skrivit mobilkritiskt om våra nya vanor, Katarina Bjärvalls Var är du? Människan och mobilen. Titeln har en inbyggd teologisk twist som kan skruvas ända tillbaka till urtiden. I Edens lustgård försöker de första människorna gömma sig för Gud sedan de ätit av trädet. Gud söker kontakt och ropar till mannen, Adam (det hebreiska ordet för ”människa”): ”Var är du?” Frågor om närvaro, uppmärksamhet och goda relationer verkar vara tidlösa, men utmaningarna uppgraderas ständigt.

Från redaktionen


NOD nr 1:2016, Innehåll:
• MÄNNISKA, VAR ÄR DU? – introduktion från redaktionen.
• MOBILEN ÄR MIN HERDE, MIG SKALL INTET FATTAS ..? Hösten 2015 gjorde det norska magasinet STREK ett temanummer om smarttelefoner. Varför var grundtonen så kritisk? Asle Finnseth vill väcka en rad angelägna frågor.
• TORGET – En ström av ny forskning dokumenterar hur mobilerna påverkar oss. Torget ger en överblick av olika rön och rapporter.
• MANNEN UTAN MOBIL. Kjell-Richard Landaasen körde 900 kilometer för att tala med en man som gillar dödtid. En intervju med Magnus Malm.
• ATT LOSSA MOBILENS GREPP. De flesta är överens om att något är fel när paret som träffas på ett café bara sitter och tittar ned i varsin telefon hela tiden. Men varför får vi en dålig känsla av det? Patrik Hagman skriver om samtida hederskultur och prövar några regler för mobilbruk.
• TEST AV HAGMANS REGLER. Några ställde upp på utmaningen att leva efter Hagmans regler i en vecka. En avböjde med ett intressant svarsmail som vi också publicerar. En panel med Cajsa Tengblad, Hälsopedagog, författare, föreläsare, coach. Ingrid Eliasson, Kommunikatörskonsult inom Svenska kyrkan, formgivare och trebarnsmor. Emanuel Karlsten, journalist, expert på digitala medier och programledare för P4 Extra i Sveriges Radio. Ingrid Nyhus, projektpräst i St. Jakob kyrka i Bergen och nätpräst hos nettkirken.no.
• ATT FALLA TILL RO INFÖR HANS ANSIKTE. ”Tänk,” sa kvinnan efter tre dagar på retreat, ”… det går bra att ha mobilen avstängd!”Vad säger aha-upplevelsen? Om kontaktytan mot Guds godhet? En artikel av Asle Finnseth
• DET DJUPA SNITTET OCH DEN LEVDA KROPPEN. Mobilen är den mest avancerade ”blindkäpp” som någonsin uppfunnits. Miljoner människor har genom sina telefoner förvärvat en ny ”synstil”. Det menar Göran Sahlberg, och prövar ett annat sätt att se på förhållandet mellan medvetande och kropp.
• GLÖM MOBILEN – TÄNK ”WORLD WIDE MIND”. Kan en direktuppkoppling till andra människors hjärnor via internet skapa en ny och kärleksfull gemenskap? Pekka Mellergård har läst en bok som både är rörande och obehaglig.
• VIRKAD VARDAG. Om skapande som minneskonst, lek, mötesplats och väg tillbaka. Lars Johansson samtalar med Helena Bröms som är konstnär i detta nummer.

© 2017 Akademi för Ledarskap och Teologi