NT 2026 - En ny bibelöversättning

Idag släpps NT 2026 - Den nya översättningen av Nya testamentet. I gruppen av översättare hittar vi två ALT-lärare: Mikael Tellbe och Tommy Wasserman.

Vi är stolta över att ha dessa fantastiska teologer hos oss på ALT och säger nu grattis och bra jobbat till hela NT 2026-gruppen!

---

Mikael Tellbe,

Hur känns det att föra Örebros stolta bibelöversättartradition vidare, 500 år efter bröderna Olaus och Laurentius Petri?

Tack, det känns bra. Även om vi är många från hela landet som har varit involverad i arbetet med NT 2026 (totalt ett team på 10–11 personer samt ett översättningsråd), är det roligt att ALT som skola har fått vara med att bära den här traditionen vidare.

Vad innebär det för er och skolan (ALT) att ha så stark akademisk kompetens inom bibelvetenskap samlad just här?

Skolan har haft en tradition av att vara stark inom just bibelvetenskapen och det är fint att vi har kunnat upprätthålla det genom åren. En viktig faktor i detta är att ALT till skillnad från flera andra lärosäten har valt att hålla fast vid möjligheten att läsa de bibliska språken.

Vad var de största utmaningarna med att bli färdiga till 500 års-jubileet av NT 1526?

Utmaningarna har varit många eftersom varje text har gått flera varv mellan översättare, stilister och olika referensgrupper. Framför allt har det varit en fråga om att hinna med allt på en relativt kort tid, mindre än fem år. Men det har också varit en utmaning att ta fram en översättning som både ligger nära grundtexten och det svenska målspråket.

Ni har haft lite olika roller i arbetet – kan ni berätta kort om hur ert samarbete har sett ut och vad ni fokuserat på?

Tommy har arbetat med att fastställa den grekiska text som ska översättas. Jag har arbetat som primäröversättare och senare som ordförande i redaktionskommittén. Som primäröversättare har vi stämt av olika textkritiska problem med Tommy.

Ni gör flera språkliga justeringar, som att ta bort omotiverade maskulina ord ("den som ber han får") och modernisera begrepp som "hedningar". Vad hoppas ni att detta ska få för effekt för dagens läsare?

Svenska bibelöversättningar är av tradition präglade av ett maskulint språkbruk med ganska många onödiga ”han” och ”honom”. Med en inkluderande översättning har vi försökt att undvika detta där det är möjligt utan att göra våld på textens innebörd. Syftet är att dra in fler läsare i texten. 

Ett ord som ”hedningar” är något ålderdomligt och syftar egentligen på folk som inte är av judiskt ursprung, därav ”de andra folken”. Att söka ett nytt språk för ålderdomliga ord och uttryck är ett sätt att få den moderna läsaren att både förstå texten och reagera på texten. En ny översättning skapar nya läsningar.

Hur har ni balanserat kraven på att göra texten mer lättillgänglig och nutida samtidigt som ni är trogna grundtexten?

Detta är görs genom en ständigt pågående dialog mellan översättare och stilister. Den nya översättningen kommer att vara språkligt modern samtidigt som den kommer att vara något mer återhållsam och kärvare i återgivningen till svenska. I jämförelse med Bibel 2000 är NT 2026 en mer textnära, konkordant och historiskt trogen översättning. På så sätt inbjuds dess läsare till att tränga djupare in i Nya testamentets textvärld för att på nytt utmanas av och brottas med dess budskap – då som nu.

Vad ser ni mest fram emot när översättningen nu ska presenteras och tas i bruk i kyrkorna under hösten?

En ny översättning ska inte gå omärkt förbi. Den kommer att beröra när kända ord och texter framställs i ett nytt ljus. Men den kommer också att störa där kända ord och uttryck försvinner och ersätts av andra. En ny översättning har självklart inget självändamål, utan syftar till att de bibliska texterna ska bli hörda, lästa och diskuterade på nytt.

Tommy Wasserman,

Hur känns det att föra Örebros stolta bibelöversättartradition vidare, 500 år efter bröderna Olaus och Laurentius Petri?

Det känns väldigt hedrande. Det är en av de viktigaste uppdragen jag haft i min akademiska gärning men samtidigt en viktig insats för alla bibelläsare i Sverige. 

Vad innebär det för er och skolan (ALT) att ha så stark akademisk kompetens inom bibelvetenskap samlad just här?

Ja, det har alltid lagts stor vikt vid bibelvetenskap och historisk-systematisk teologi på ALT och tidigare ÖTH/ÖMS. Det är ett arv sen 70-talet med lärare som Lennart Thörn, Hans Johansson och andra, som lade grunden som vi nu bygger vidare på. De senaste fyra doktoranderna i Nya testamentet i Lund har fått hela eller delar av sin grundutbildning hos oss, liksom professorn i ämnet. Just nu skulle jag säga att vi sammantaget har störst kompetens i Sverige i bibelvetenskap och den ende professorn i GT i Sverige. Det är ingen slump att två av oss medverkat i NT2026.

Vad var de största utmaningarna med att bli färdiga till årsdagen?

Det var först meningen att översättare skulle sända mig frågor om textvarianter de ville jag skulle utreda. Det var i stort sett bara Mikael Tellbe som lydde uppmaningen. Övriga översättare hade reflekterat i liten skala eller inte alls på textproblemen. Vid en viss tidpunkt började jag själv istället systematiskt gå igenom bok för bok och la in mina utredningar i det datorprogram vi gemensamt använde och så fick översättare och redaktionskommittén ta ställning till mina förslag. Jag visste om min deadline långt i förväg och det gick enligt plan då jag jobbade självständigt och hade koll på tidsåtgången.

Ni har haft lite olika roller i arbetet – kan ni berätta kort om hur ert samarbete har sett ut och vad ni fokuserat på?
Som jag nämnde sände Mikael mig frågor om textvarianter. Han hade fattat preliminärt beslut om vilken variant som skulle översättas men ville ha mer kött på benen. Jag jobbade igenom alla problem och ibland fick han en annan rekommendation. Sen föreslog jag ibland fotnoter till mer viktiga varianter och då fick redaktionskommittéen som Mikael ingick i ta ställning till vilka fotnoter som skulle ingå, det blev förstås en gallring, men hellre många förslag än få, så fick andra besluta om vilka de bedömde var relevanta för bibelläsare. 

Ni gör flera språkliga justeringar, som att ta bort omotiverade maskulina ord ("den som ber han får") och modernisera begrepp som "hedningar". Vad hoppas ni att detta ska få för effekt för dagens läsare?

Denna fråga har jag inte hållit på med. Däremot kan jag ta tre korta exempel på hur kvinnor i urkyrkan ”uppgraderats”. Junia gör comeback som apostel i Rom 16:7 (istället för mansnamnet ”Junias”); I Kolosserbrevet hälsas till "Nymfa och församlingen som möts i hennes hus" (istället för "Nymfas . . . hans hus"). I 2 Joh 2:1 nämns i en fotnot möjligheten att adressaten inte är ”den utvalda frun” (i så fall metafor för församlingen) utan ”fru Eklekte” (det kan vara ett namn på en kvinna).

Hur har ni balanserat kraven på att göra texten mer lättillgänglig och nutida samtidigt som ni är trogna grundtexten?

Jag har jobbat med översättning av alternativa textvarianter och har då tittat noga på primäröversättarens val av översättning som vägledning för hur varianten ska översättas. Någon gång har jag föreslagit andra översättningar utifrån att jag haft en helhetsbild av de olika textvarianterna. Det var jag som föreslog ordalydelsen i Joh 1:18 "Den ende sonen, som själv är Gud och vilar vid Faderns bröst, han har förklarat honom för oss.” 

Vad ser ni mest fram emot när översättningen nu ska presenteras och tas i bruk i kyrkorna under hösten?

Jag tycker det ska bli intressant att se hur folk i frikyrkan tar emot översättningen. Jag tror de flesta kommer gilla den. Jag är också glad över att vi nu talar om ”textvittnen” istälet för ”läsarter” när vi uppmärksammar varianter i källorna. Jag hoppas det medverkar till ökad förståelse för hur texterna överförts från tid till tid.