Under de senaste veckorna har det förts diskussioner kring hur ALT värnar förhållandet mellan akademin och församlingsrörelserna. Med anledning av detta gör ALT:s styrelse följande uttalande:

"Som styrelse för ALT är det av största vikt att värna samspelet mellan lärosätets tre arenor – högskola, folkhögskola och församlingsrörelse. I samband med den debatt som uppstått efter en forskningsartikel i HYBRID:s supplementsserie har styrelsen i sin kommunikation brustit och inte tillräckligt lyckats tydliggöra och värna skiljelinjen mellan högskola och församlingsrörelse. Uttalanden som gjorts utifrån församlingsrörelsens perspektiv kan uppfattas som inskränkningar i den akademiska friheten. Styrelsen vill därför understryka vikten av den akademiska friheten för samtliga lärare och även betona behovet av att skapa forum för teologisk dialog mellan lärosätets tre arenor."

//ALTs styrelse - 2025-12-05

ALT Rapport publicerar kommentarer till aktuella ämnen, trender och händelser skrivna av lärare och forskare vid ALT. Rapporterna publiceras Open Access online, här på ALT:s hemsida.

Svenskarna och tron

Fredrik Wenell

Det är helt avgörande för församlingar att de har kunskap om människorna i det samhälle de verkar. Det är förvisso alltid viktigt att vara intresserad av den människa man har framför sig och som man umgås med, men det är också nödvändigt att ha kunskap om större trender och uppfattningar i samhället. Av det skälet har ALT varit en del av Linnéuniversitetets Surveyundersökning. Undersökningen består av en enkät som skickats ut till 3 000 slumpmässigt utvalda personer i Sverige. Av dem svarade 1 225 personer. ALT kunde här ställa frågor av karaktären hur ofta dessa personer umgåtts med en muslim eller kristen det senaste året, om de har gjort andliga erfarenheter eller samtalat om andliga frågor och livets mening. Vi formulerade frågor som vi trodde skulle vara intressanta och hjälpa församlingar att bättre förstå sin tid.

Idag talas det alltmer om att Sverige är ett kulturkristet land – men vad betyder det egentligen? Enkätsvaren har nu analyserats och fyra områden har identifierats som vi bedömer vara av intresse, områden som kommer att presenteras i denna rapport. Det första området är (1) Vilka är de kristna svenskarna egentligen, vad kännetecknar dem? Det talas också i flera sammanhang om en ”Jesushype” bland unga. Den här undersökningen försöker därför, som ett andra område (2), förstå rörelser bland unga. Det tredje området (3) relaterar sedan till det faktum att antalet kristna varierar mellan olika regioner i Sverige. Vad betyder denna variation för dem som inte är troende? Slutligen handlar det fjärde området (4) om svenskars relation till gudstjänst och andliga samtal. Sammanfattat visar pekar rapporten på följande slutsatser:

• Kulturkristna dominerar – 43 % kallar sig kristna, men majoriteten av dem praktiserar inte tro, ber inte och tror inte på Gud

• Kristna värden ifrågasätts – bara en femtedel av svenskarna vill bygga samhället på kristna värden; även många ”kristna” är skeptiska

• Bibelläsning avgör – den stora skillnaden går inte mellan kristna och icke-kristna, utan mellan de som läser Bibeln regelbundet och de som inte gör det

• Avgörande skillnader – kristna som läser Bibeln regelbundet är mer positiva till globalisering, mångkultur och kontakter med muslimer än både andra kristna och befolkningen i stort, de är också mer restriktiva i frågor om aktiv dödshjälp och hbtq

• Ingen ”Jesushype” – sekulariseringen bland unga tycks ha avstannat, några fler unga visar intresse för tro och Bibeln, men majoriteten är fortsatt ointresserade, det finns därför ännu inte underlag för att prata om en Jesushype

• Möte med kristna – andelen som identifierar sig som kristna varierar i olika regioner, men det betyder inte att fler möter aktiva kristna i vardagen

• Intresse för tro – de som umgås med aktiva kristna är mer benägna att prata om tro och livets mening

Utifrån dessa och fler slutsatser formulerar rapporten en utmaning för församlingarna: Kyrkor behöver lämna en intern ”kom hit”-kultur och utveckla en ”gå ut”-kultur som möter människor i deras vardag och kulturella kristendom. Låter det intressant? Läs mer i rapporten, som du laddar ner här.

"Jag längtar efter att vanliga Jesustroende människor får bli naturliga bärare av goda nyheter.”

Läs Anna Ahlströms respons här: PDF

"Min bön att vi som församling ska fortsätta vara en röst som står på de utsattas sida.”

Läs Frida Igefjords respons här: PDF

"I läsningen av rapporten blir jag inspirerad till att fortsätta be om att få se var Jesus är närvarande och verksam.”

Läs Håkan Kennes respons här: PDF

"Är de kulturkristna en postkristen rest i kulturen eller ska de i stället ses som en prekristen möjlighet för kyrkorna?”

Läs Øyvind Tholvsens respons här: PDF